Search results

Your search found 1389 items
Previous | Next
Sort: Relevance | Topics | Title | Author | Publication Year
turned off because more than 500 resultsView all
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 > >>
Home  / Search Results
Editor(s): Poulton, Emma
Date: 2025
Editor(s): Poulton, Emma
Date: 2025
Date: 2024
Author(s): Lundgren, Jon
Date: 2024
Abstract: Sammanfattning

Den här promemorian utgör en delredovisning av det regeringsuppdrag Brå fått: att ta fram kunskap om den judiska minoritetens utsatthet för antisemitism i Sverige. Slutredovisningen av uppdraget kommer 2025. promemorian görs en deskriptiv sammanställning av de hatbrottsmarkerade brott med antisemitiska motiv som anmälts efter
Hamas attack på Israel den 7 oktober fram till och med 31 december 2023. Därutöver görs även en jämförelse med motsvarande period under 2022, samt till viss del även med helåret 2022.

Betydligt fler antisemitiska hatbrott anmäldes under hösten 2023 jämfört med hösten 2022

Genomgången av hatbrottsmarkerade anmälningar mellan 7 oktober och 31 december 2023 visar en tydligt förhöjd nivå, jämfört med motsvarande period 2022. Totalt identifierades ett antisemitiskt motiv i 110 av de hatbrottsmarkerade anmälningarna, vilket var närmare fem gånger fler än motsvarande period 2022 då 24 anmälningar med ett sådant motiv identifierades. Med undantag för den sista veckan i december anmäldes fler
antisemitiska hatbrott under hela perioden 7 oktober–31 december 2023 jämfört med samma period 2022. Anmälningarna ökade successivt fram till månadsskiftet oktober-november 2023, då nivån var som högst med 19
anmälningar under samma sjudagarsperiod.

Brottens karaktär förhållandevis oförändrat.

Sett till brottskategori och omständigheter, som exempelvis plats och tillvägagångssätt vid det anmälda brottet, framträder en likartad bild som noterats tidigare i Brås hatbrottsstatistik med avseende på hatbrott med
antisemitiska motiv. De brottsrubriceringar som förekom mest i anmälningarna var hets mot folkgrupp (39 procent) och skadegörelse (28 procent). Samma brottskategorier var även vanligast under hösten 2022. Även de brottsplatser och tillvägagångssätt som beskrivs i anmälningarna var förhållandevist likartade under hösten 2023 jämfört med motsvarande period 2022.

Kopplingar till Israel och Palestina framgår i flera av anmälningarna 2023

I drygt 20 procent av anmälningarnas fritexter 2023 framgår någon form av koppling till Hamas attack den 7 oktober eller det efterföljande våldet i Gaza under hösten 2023. Dessa anmälningar gäller bland annat antisemitiska plakat och uttalanden i samband med demonstrationer, men även hot och kränkningar mot enskilda individer som utifrån sin judiska bakgrund beskyllts för Israels ageranden i Gaza.
Author(s): Wagrell, Kristin
Date: 2022
Abstract: Antisemitismen i Stockholms skolor är ett mångbottnat problem. Judiska elever vittnar om språkbruk och handlingar som får dem att känna sig utpekade, stressade och ledsna. Personalen uppvisar också kunskapsluckor vad gäller några av antisemitismens centrala delar. Den här rapporten är en del av ett mer omfattande arbete inom Stockholm stad att motverka antisemitism. I rapporten undersöks förekomsten av antisemitism i Stockholms grundskolor och gymnasieskolor samt hur skolpersonal och judiska elever upplever antisemitismen som ett problem i skolmiljön. Resultaten har tagits fram genom en blandning av kvalitativ och kvantitativ metod. Syftet med undersökningen är att förstå om och hur antisemitismen utgör ett problem i Stockholms grundskolor och gymnasieskolor samt att på basis av resultaten presentera förslag om åtgärder. Undersökningen bidrar också till att identifiera olika områden som staden bör fortsätta undersöka för att få en djupare kunskap om de problem som antisemitismen utgör i skolans värld. Den kvantitativa undersökningen bygger på en enkät om 11 frågor som besvarades av undervisande lärare vid Stockholm stads kommunala grundskolor och gymnasieskolor under perioden november 2021 – februari 2022. Den kvalitativa undersökningen bestod av semistrukturerade intervjuer med skolpersonal (20 personer) samt judiska elever (9 personer). Under intervjuerna fick skolpersonalen svara på frågorna från enkäten och utveckla sina resonemang kring frågeställningarna. De judiska eleverna fick ge sin syn på antisemitismen som problem samt om hur de känner och tänker kring egna och andras erfarenheter av antisemitism.
Date: 2024
Abstract: W wyniku przeprowadzonego drugiego etapu pilotażowego monitoringu, mającego zbadać zjawisko narastającej liczby treści o charakterze nienawistnym w internecie w okresie kampanii wyborczej, dokonano wielu istotnych obserwacji.

Kampania do Parlamentu Europejskiego, będąca kolejną z serii kampanii wyborczych odbywających się w krótkim odstępie czasu od poprzednich, miała miejsce w okresie okołowakacyjnym, co wiązało się z mniejszym zaangażowaniem zarówno ze strony partii politycznych, jak i użytkowników internetu. Mimo tego obniżonego poziomu zaangażowania wzrost treści o charakterze nienawistnym był już zauważalny przed formalnym rozpoczęciem kampanii, co sugeruje, że polityczny i społeczny klimat pozostawał spolaryzowany na skutek poprzednich wyborów do Sejmu i Senatu, które odbyły się 9 października 2023 roku.

Wraz z formalnym rozpoczęciem kampanii wyborczej zaobserwowano stały wzrost aktywności w serwisach internetowych oraz ciągłą tendencję wzrostową treści o charakterze nienawistnym. Po zakończeniu kampanii doszło do istotnego zmniejszenia liczby tego typu treści.

Analiza zachowań użytkowników internetu podczas monitoringu ujawniła, że wzrost treści nienawistnych rozprzestrzeniał się między różnymi grupami, co świadczy o dynamicznym i płynnym charakterze tego zjawiska. Zauważono, że nienawistne treści skierowane do jednej grupy mniejszościowej często prowadziły do generowania nienawiści wobec innych grup mniejszościowych. Szczególnie interesującym aspektem jest fakt, że wzrost treści antysemickich korelował z nasileniem treści antyukraińskich i antyuchodczych, co sugeruje związek między różnymi formami nienawiści w dyskursie społecznym.

Zapraszamy do zapoznania się z raportem

Spis treści:

Wstęp
Metodologia
Badanie – wyniki
Analiza zmian
Treści o charakterze antysemickim
Treści o charakterze antyuchodźczym i antymuzułmańskim
Treści o charakterze antyukraińskim
Treści o charakterze anty-LGBT+
Wnioski końcowe
Publikacja powstała w ramach projektu „Kompleksowa strategia przeciwdziałania antysemickiej mowie nienawiści w przestrzeni publicznej”, finansowanego przez Fundację Pamięć, Odpowiedzialność i Przyszłość, realizowanego przez Żydowskie Stowarzyszenie Czulent przy wsparciu merytorycznym Centrum Badań nad Uprzedzeniami.

Niniejsza publikacja nie prezentuje stanowiska i opinii Fundacji Pamięć, Odpowiedzialność i Przyszłość (EVZ).
Date: 2025
Abstract: In Germany, pro-Palestine protests in the form of camps and institute occupations have occurred and continue to take place at universities. Antisemitic incidents have been reported at many of these protests. Following the initial data collection in December 2023, this report provides a new, focused, up-to-date assessment of the opinion climate in the context of the Middle East conflict and antisemitic attitudes at German universities. Exactly one year after the first report, the results of two recent surveys by the Higher Education Research Unit (AG Hochschulforschung) are summarized here. First, based on a large online survey conducted in December 2024 with over 1,800 students, we report on these students’ assessments of the conflict and antisemitic tendencies among them. This follows
on directly from the previous study mentioned earlier (Hinz et al., 2024), enabling us to describe possible changes compared to last year. In some places, we also examine the assessments and attitudes of students compared to a sample from the general population. Second, we present the results of a simultaneous survey of university rectorates on antisemitic incidents and the universities' reactions to these incidents. At the invitation of the German Rectors’ Conference (HRK), a total of 94 university management teams took part in this separate online survey.
The results indicate that universities have been strongly affected by antisemitic incidents and that antisemitic resentment remains at a constant level. A high level of vigilance is still required, particularly
with regards to Israel-related antisemitism
Date: 2025
Abstract: Introduction: Amid escalating global antisemitism, particularly following the Hamas attack on Israel on October 7, 2023, this study addresses critical gaps in understanding the psychosocial impact of antisemitism on Jewish communities worldwide.

Methods: Focusing on the Jewish community in Germany, we conducted a cross-sectional survey of 420 Jewish individuals (mean age = 40.71 years, SD = 15.90; 57% female). Participants completed measures assessing four distinct forms of perceived and experienced antisemitism: everyday discrimination, microaggressions (subtle antisemitism and collective experiences such as encountering antisemitic comments on social media), vigilance against antisemitism, and perceived prevalence of antisemitism. Psychosocial outcomes—including depression, anxiety, subjective well-being, and social participation—were also measured. Data were analyzed using correlation analyses and multiple linear regressions, and Latent Profile Analysis (LPA) identified distinct groups based on shared perceptions and experiences of antisemitism and levels of Jewish identification.

Results: Results indicate that experiences of antisemitism, particularly everyday discriminatory acts, were significantly associated with poorer mental health outcomes and reduced social participation. The LPA revealed three distinct groups, with the high-identity, high-antisemitism group (53% of the sample) reporting significantly higher anxiety levels than those with average identification and more rare experience with antisemitism.

Discussion: These findings underscore the pervasive nature of antisemitism and its detrimental effects on the well-being of Jewish individuals. The study highlights the need for targeted interventions to promote resilience within Jewish communities and calls for broader societal efforts to combat antisemitism.
Date: 2024
Abstract: Wie in der Schule über den Nahostkonflikt sprechen? Wie Schüler*innen für Antisemitismus sensibilisieren? Seit dem 7. Oktober 2023 stehen Bildungsinstitutionen verstärkt vor der Herausforderung, diese mit Überforderung und Verunsicherung verbundene Thematik zu bearbeiten. Der Band bietet einen Überblick über empirische Erforschung und Praxis des pädagogischen Umgangs mit israelbezogenem Antisemitismus und dem Nahostkonflikt. Die Beiträge untersuchen, wie Bildungsakteure in Deutschland den mit dem israelisch-arabischen Konflikt zusammenhängenden Antisemitismus behandeln und welche Herausforderungen und Chancen sich dabei ergeben. Konkrete innovative pädagogische Konzepte zeigen Wege, Lernenden ein besseres Verständnis des Konflikts zu ermöglichen und sie zu kritischem Denken anzuleiten.

In der Folge des brutalen Massakers der Hamas an Israelis am 7. Oktober 2023, des Krieges der israelischen Armee gegen die Terrororganisation und einem dramatisch erstarkten Antisemitismus auch in Deutschland wurde erneut ein großer Bedarf an Bildungsinstitutionen deutlich, das Thema Nahostkonflikt professionell zu bearbeiten. Dies wird dadurch erschwert, dass dieser Gegenstand regelmäßig große Verunsicherungen und Überforderungen erzeugt. Pädagogische Forschung hat die kontroverse Thematik bislang eher selten aufgegriffen.

Der Sammelband hat zum Ziel, einen Überblick über aktuelle empirische Bemühungen sowie pädagogische Auseinandersetzungen zum Themenkomplex „Israelbezogener Antisemitismus und der Nahostkonflikt in der Bildung“ zu liefern und die Implikationen von Forschungsergebnissen für Bildungskontexte zu reflektieren. Es werden auch konkrete innovative pädagogische Projekte und Konzepte vorgestellt, um Lernenden ein besseres Verständnis des Konflikts zu ermöglichen und sie zu kritischem Denken und multiperspektivischen Betrachtungsweisen anzuleiten.

Durch die Zusammenführung dieser Perspektiven bietet der Sammelband einen umfassenden Überblick über die aktuelle Forschung zur Thematisierung des Nahostkonflikts in Bildungskontexten und zeigt auf, wie diese Erkenntnisse in Bildungskontexten genutzt werden können.
Date: 2024
Date: 2024
Abstract: The findings of this report demonstrate a concerning rise in antisemitism and anti-Zionism in Europe since October 7, 2023, drawing on extensive data analysis of incidents, trends, online sentiments, and influential figures utilizing Open Source Intelligence (OSINT) methodologies.

Dramatic Increase in Sentiment: There has been a significant and consistent surge in both antisemitic and anti-Zionist sentiments across Europe, among both far-right and far-left groups. This more than 400% increase in hateful content is primarily linked to heightened anti-Israel sentiments following the country s response to the October 7
attacks.

Traditional Antisemitism: While the surge in sentiment correlates with growing anti-Israel sentiment, it has increasingly become intertwined with long-standing antisemitic stereotypes. Narratives suggesting that Jews exert disproportionate control, equating Jews with Nazis, or accusing them of genocidal intentions have
become more prevalent.

Geographical Concentration: The most concerning developments have been observed in the UK, France, and Germany—countries with substantial Jewish populations. This trend underscores the heightened risks faced by these communities, both online and in physical spaces.

Influencers and Content Generators: The primary drivers of antisemitic and anti-Zionist content have been pro-Palestinian advocates (both politicians, groups, and influencers) who o en employ antisemitic rhetoric to advance an anti-Israel agenda. This rhetoric seeks to delegitimize the state of Israel and its right to self-defense in the aftermath of the October 7 attacks.

This report serves as a critical resource for understanding the contemporary landscape of antisemitism and anti-Zionism in Europe, highlighting the urgent need for awareness and action in combating these dangerous trends.
Date: 2024
Abstract: Seit den Anschlägen vom 7. Oktober 2023 und im Gefolge des anschließenden Gaza-Krieges erfährt Antisemitismus in Deutschland wieder erheblich gesteigerte Aufmerksamkeit. Ein besonders sensibles Thema ist dabei Antisemitismus unter in Deutschland lebenden Muslim:innen. Auf Basis der Daten aus drei repräsentativen, bundesweiten Befragungen untersucht der vorliegende Beitrag Trends der Verbreitung antisemitischer Einstellungen seit 2021. Analysen erfolgen sowohl in Bezug auf die erwachsene Bevölkerung insgesamt als auch kontrastierend für verschiedene gesellschaftliche Subgruppen. Im Ergebnis finden sich für die erwachsene Gesamtbevölkerung keine signifikanten Anstiege von Formen tradierter antisemitischer Einstellungen zwischen 2021 und 2023. Es sind jedoch deutliche Binnendifferenzen zu erkennen. Insbesondere sind bei Muslim:innen nicht nur erheblich erhöhte Raten antisemitischer Einstellungen zu registrieren, sondern auch statistisch signifikante Zuwächse zwischen 2021 und 2023, die sich bei anderen Gruppen so nicht finden. Auch nach multivariaten Kontrollen soziodemografischer Merkmale und weiterer aus der Forschung bekannter sozialer Einflussgrößen sind bei ihnen weiterhin signifikant erhöhte Ausprägungen antisemitischer Einstellungen nachweisbar. Ferner erweisen sich Neigungen zur Akzeptanz von Verschwörungsnarrativen für alle Gruppen als ein stabiler, signifikanter Prädiktor. Bei Christ:innen wie Muslim:innen finden sich daneben keine Zusammenhänge der persönlichen Gläubigkeit oder der Zentralität der Religion mit Antisemitismus. Es zeigen sich aber Zusammenhänge der Ausprägung eines fundamentalistischen Religionsverständnisses mit erhöhten antisemitischen Ressentiments bei beiden Gruppen. Nur bei Muslim:innen ist darüber hinaus die Intensität der kollektiven Religionspraxis, gemessen über die Häufigkeit des Besuchs von Moscheen, nach multivariaten Kontrollen der Intensität der individuellen Gläubigkeit sowie sozialer Kontrollvariablen, mit einer Erhöhung antisemitischer Vorurteile verbunden. Politische Implikationen dieser Ergebnisse für die Prävention von Antisemitismus in der modernen deutschen Migrationsgesellschaft werden daran anknüpfend diskutiert.
Date: 2024
Abstract: W ramach półrocznego badania podjęliśmy działania mające na celu sprawdzenie, czy i kiedy nienawistne treści o charakterze antysemickim są usuwane przez międzynarodowe i polskie serwisy IT po otrzymaniu zgłoszenia od użytkowniczek i użytkowników o konieczności ich usunięcia. Chcieliśmy także sprawdzić, czy istnieje różnica w usuwaniu nienawistnych treści zgłaszanych przez zwykłych użytkowników a tzw. zaufane podmioty sygnalizujące.

W tym celu przeprowadziliśmy Badanie usuwania treści nielegalnych w internecie (zwane także MRE — Monitoring and Reporting Exercise), testując międzynarodowe platformy internetowe: Facebook, Instagram, YouTube, TikTok, platforma X (dawniej Twitter) oraz dostawców polskich usług pośrednich: Agora, wp.pl, onet.pl, natemat.pl, dorzeczy.pl i wykop.pl pod kątem stosowania krajowych i unijnych przepisów nakazujących usunięcie lub uniemożliwienie dostępu do treści nielegalnych, w tym mowy nienawiści. Badanie zostało przeprowadzone w momencie wchodzenia w życie nowej unijnej regulacji dotyczącej poprawy bezpieczeństwa w przestrzeni cyfrowej, znanej jako Rozporządzenie 2022/2065 lub Akt o usługach cyfrowych.

Spis treści:

Wstęp
Słowniczek
Ramy prawne
Metodologia
Etapy MRE
Kluczowe dane
Wskaźniki usuwalności zgłoszeń
Wnioski i rekomendacje
Publikacja powstała w ramach projektu Zabezpieczenie naszej społeczności, ochrona naszej demokracji: zwalczanie antysemityzmu poprzez zintegrowane podejście do rzecznictwa i bezpieczeństwa (projekt PROTEUS), współfinansowanego przez Unię Europejską.