Search results
Your search found 15 items
Sort: Relevance | Topics | Title | Author | Publication Year
Home  / Search Results
Rasism mot judar : ett utforskande av den svenska rasregimen
Translated Title: Anti-Jewish Racism: Exploring the Swedish Racial Regime
Author(s): Sältenberg, Hansalbin
Date: 2025
Topics: Antisemitism, Jewish Perceptions of Antisemitism, Interviews, Jewish Identity, Main Topic: Antisemitism, Racism, National Identity
Abstract: I Rasism mot judar blottlägger genusvetaren Hansalbin Sältenberg de subtila former av diskriminering som svenska judar möter i dag. Med en kritisk blick belyser han hur judar i Sverige placeras i en ambivalent position: å ena sidan utsatta för rasism och exkludering, å andra sidan betraktade som en del av den vita majoriteten
Okunskap, myter och rädsla: Den svenska allmänhetens förklaringar till fördomar och fientlighet mot judar som grupp.
Translated Title: Ignorance, Myths and Fear: The Swedish public's explanations for prejudice and hostility towards Jews as a group.
Author(s): Österberg, Oscar
Date: 2023
Topics: Antisemitism: Attitude Surveys, Attitudes to Jews, Main Topic: Antisemitism
Abstract: Rapporten "Okunskap, myter och rädsla” undersöker den svenska allmänhetens uppfattning och förklaringar till varför det uppstår fientlighet och fördomar mot judar. Syftet med rapporten har varit att kartlägga och synliggöra de vanligaste förklaringarna och lyfta fram exempel på förekomsten av stereotyper och antisemitiska tankefigurer hos svenska folket.

Rapporten är baserad på fritextsvar i samband med webbintervjuer med 3507 personer insamlades av Novus hösten 2020. Totalt 2515 personer (72 procent) besvarade fritextfrågan.
Besöksmål Auschwitz: Rapport om svenska resor för elever till Förintelsens minnesplatser
Translated Title: Destination Auschwitz: Report on Swedish trips for students to Holocaust memorial sites
Author(s): Flennegård, Ola
Date: 2018
Topics: Holocaust Education, Holocaust Memorials, Educational Tours, Main Topic: Holocaust and Memorial, Students
Polisanmälda hatbrott med antisemitiska motiv under hösten 2023: En sammanställning av de ärenden som hatbrottsmarkerats av polisen 7oktober – 31 december 2023 respektive 2022
Translated Title: Police-reported hate crimes with antisemitic motives during the fall of 2023: A compilation of the cases marked as hate crimes by the police October 7 - December 31, 2023 and 2022 respectively
Author(s): Lundgren, Jon
Date: 2024
Topics: Antisemitism: Monitoring, Hate crime, Main Topic: Antisemitism, Statistics, Police
Abstract: Sammanfattning

Den här promemorian utgör en delredovisning av det regeringsuppdrag Brå fått: att ta fram kunskap om den judiska minoritetens utsatthet för antisemitism i Sverige. Slutredovisningen av uppdraget kommer 2025. promemorian görs en deskriptiv sammanställning av de hatbrottsmarkerade brott med antisemitiska motiv som anmälts efter
Hamas attack på Israel den 7 oktober fram till och med 31 december 2023. Därutöver görs även en jämförelse med motsvarande period under 2022, samt till viss del även med helåret 2022.

Betydligt fler antisemitiska hatbrott anmäldes under hösten 2023 jämfört med hösten 2022

Genomgången av hatbrottsmarkerade anmälningar mellan 7 oktober och 31 december 2023 visar en tydligt förhöjd nivå, jämfört med motsvarande period 2022. Totalt identifierades ett antisemitiskt motiv i 110 av de hatbrottsmarkerade anmälningarna, vilket var närmare fem gånger fler än motsvarande period 2022 då 24 anmälningar med ett sådant motiv identifierades. Med undantag för den sista veckan i december anmäldes fler
antisemitiska hatbrott under hela perioden 7 oktober–31 december 2023 jämfört med samma period 2022. Anmälningarna ökade successivt fram till månadsskiftet oktober-november 2023, då nivån var som högst med 19
anmälningar under samma sjudagarsperiod.

Brottens karaktär förhållandevis oförändrat.

Sett till brottskategori och omständigheter, som exempelvis plats och tillvägagångssätt vid det anmälda brottet, framträder en likartad bild som noterats tidigare i Brås hatbrottsstatistik med avseende på hatbrott med
antisemitiska motiv. De brottsrubriceringar som förekom mest i anmälningarna var hets mot folkgrupp (39 procent) och skadegörelse (28 procent). Samma brottskategorier var även vanligast under hösten 2022. Även de brottsplatser och tillvägagångssätt som beskrivs i anmälningarna var förhållandevist likartade under hösten 2023 jämfört med motsvarande period 2022.

Kopplingar till Israel och Palestina framgår i flera av anmälningarna 2023

I drygt 20 procent av anmälningarnas fritexter 2023 framgår någon form av koppling till Hamas attack den 7 oktober eller det efterföljande våldet i Gaza under hösten 2023. Dessa anmälningar gäller bland annat antisemitiska plakat och uttalanden i samband med demonstrationer, men även hot och kränkningar mot enskilda individer som utifrån sin judiska bakgrund beskyllts för Israels ageranden i Gaza.
Antisemitism i Skolväsendet: Delredovisning
Translated Title: Antisemitsm in the School System: Interim Report
Date: 2024
Topics: Antisemitism, Antisemitism: Education against, Teachers, Schools: Non-Jewish, Schools: Primary / Elementary, Schools: Seconday / High Schools, Main Topic: Antisemitism
Abstract: I den här rapporten redovisar Skolverket hur vi planerar att besvara regeringsuppdraget om en nationell studie om antisemitism i skolväsendet.

Skolverket har i uppdrag att genomföra en nationell studie om antisemitism i skolväsendet. Syftet med studien är att undersöka barns, elevers och personals upplevelser av nutida antisemitiska uttryck, incidenter och attityder i skolväsendet samt redogöra för hur skolväsendet arbetar för att motverka detta. Myndigheten ska även lämna exempel på insatser som bidrar eller har bidragit till att motverka antisemitism inom skolväsendet. Uppdraget ska delredovisas senast den 2 december 2024 och slutredovisas senast den 1 december 2025.

I den här delredovisningen beskriver vi hur vi planerar att besvara uppdraget. Det gör vi genom en intervjustudie med huvudmän, rektorer, personal och elever och en avgränsad enkätundersökning riktad till huvudmän. Vi genomför också samråd med relevanta aktörer samt en litteraturgenomgång med fokus på nutida svenska studier. Resultaten redovisas samlat i slutredovisningen 2025.
Antisemitismen i Stockholms skolor: En rapport om skolpersonal och elevers upplevelser och tankar kring antisemitiska uttryck i sin skolmiljö
Translated Title: Antisemitism in Stockholm's schools: A report on school staff and students' experiences and thoughts about antisemitic expressions in their school environment
Author(s): Wagrell, Kristin
Date: 2022
Topics: Antisemitism: Education against, Schools: Primary / Elementary, Schools: Seconday / High Schools, Schools: Non-Jewish, Main Topic: Antisemitism, Teachers, Surveys, Teaching and Pedagogy, Jewish Students, Interviews
Abstract: Antisemitismen i Stockholms skolor är ett mångbottnat problem. Judiska elever vittnar om språkbruk och handlingar som får dem att känna sig utpekade, stressade och ledsna. Personalen uppvisar också kunskapsluckor vad gäller några av antisemitismens centrala delar. Den här rapporten är en del av ett mer omfattande arbete inom Stockholm stad att motverka antisemitism. I rapporten undersöks förekomsten av antisemitism i Stockholms grundskolor och gymnasieskolor samt hur skolpersonal och judiska elever upplever antisemitismen som ett problem i skolmiljön. Resultaten har tagits fram genom en blandning av kvalitativ och kvantitativ metod. Syftet med undersökningen är att förstå om och hur antisemitismen utgör ett problem i Stockholms grundskolor och gymnasieskolor samt att på basis av resultaten presentera förslag om åtgärder. Undersökningen bidrar också till att identifiera olika områden som staden bör fortsätta undersöka för att få en djupare kunskap om de problem som antisemitismen utgör i skolans värld. Den kvantitativa undersökningen bygger på en enkät om 11 frågor som besvarades av undervisande lärare vid Stockholm stads kommunala grundskolor och gymnasieskolor under perioden november 2021 – februari 2022. Den kvalitativa undersökningen bestod av semistrukturerade intervjuer med skolpersonal (20 personer) samt judiska elever (9 personer). Under intervjuerna fick skolpersonalen svara på frågorna från enkäten och utveckla sina resonemang kring frågeställningarna. De judiska eleverna fick ge sin syn på antisemitismen som problem samt om hur de känner och tänker kring egna och andras erfarenheter av antisemitism.
Okunskap, myter och rädsla: Den svenska allmänhetens förklaringar till fördomar och fientlighet mot judar som grupp
Translated Title: Ignorance, myths and fear: A report on the Swedish public's explanations for prejudice and hostility towards Jews as a group.
Author(s): Österberg, Oscar
Date: 2023
Topics: Antisemitism: Attitude Surveys, Antisemitism, Attitudes to Jews, Main Topic: Antisemitism, Surveys
Abstract: Rapporten "Okunskap, myter och rädsla” undersöker den svenska allmänhetens uppfattning och förklaringar till varför det uppstår fientlighet och fördomar mot judar. Syftet med rapporten har varit att kartlägga och synliggöra de vanligaste förklaringarna och lyfta fram exempel på förekomsten av stereotyper och antisemitiska tankefigurer hos svenska folket.

Rapporten är baserad på fritextsvar i samband med webbintervjuer med 3507 personer insamlades av Novus hösten 2020. Totalt 2515 personer (72 procent) besvarade fritextfrågan.
Återkomsten: antisemitism i Sverige efter 1945
Translated Title: The return: antisemitism in Sweden after 1945
Author(s): Bachner, Henrik
Date: 2004
Topics: Antisemitism, History, Main Topic: Antisemitism
Abstract: Före andra världskriget var antijudiska stereotyper vanliga och relativt accepterade i svensk kultur. Men vad hände med denna idétradition efter 1945? Hur påverkades antisemitismens legitimitet av Förintelsen? Har antijudiska motiv förekommit i debatten om Israel och vad innebar den antisionism som växte fram från slutet av 1960-talet?

Henrik Bachner undersöker den antijudiska tanketraditionens uttryck och utveckling i Sverige från krigsslutet fram till vår egen tid. I blickfånget står den breda politiska kulturen och det offentliga samtalet, inte den högerextrema propagandan. Återkomsten visar hur fördomar, under decennier närmast förvisade från den politiska debatten, med tiden vinner allt större utrymme. Boken kastar ljus över ett länge ignorerat kapitel i den svenska samtidshistorien.
Antisemitism i Sverige: En jämförelse av attityder och föreställningar 2005 och 2020
Translated Title: Antisemitism in Sweden: A comparison of attitudes and performances in 2005 and 2020
Author(s): Bachner, Henrik; Bevelander, Pieter
Date: 2021
Topics: Antisemitism, Antisemitism: Monitoring, Main Topic: Antisemitism, Surveys, Antisemitism: Attitude Surveys
Abstract: Antisemitiska attityder och föreställningar minskar i samhället. En lägre andel än tidigare instämmer i antisemitiska påståenden. Det visar en ny kartläggning från Forum för levande historia som jämfört utvecklingen mellan 2005 och 2020.

De huvudsakliga frågeställningarna i undersökningen handlar om hur utbredda antisemitiska föreställningar och attityder är i den svenska befolkningen och hur utbredningen av sådana föreställningar förändrats mellan år 2005 och 2020. Även samband mellan antisemitiska inställningar och demografiska och andra bakgrundsfaktorer har undersökts.

Forskarna undersöker tre former av antisemitism: traditionell och Förintelserelaterad antisemitism, Israelrelaterad antisemitism och social distans. De tillför också ett nytt perspektiv genom att använda sig av en elastisk analys, där antalet instämmanden i antisemitiska frågepåståenden ringar in de antisemitiska attitydernas intensitet.
Jiddisch. Språk utan land med hemvist i Sverige. Åtgärder för att stärka och utveckla jiddisch
Translated Title: Yiddish. Language without a country in Sweden. Measures to strengthen and develop Yiddish
Author(s): Sznajderman-Rytz, Susanne
Date: 2007
Topics: Main Topic: Other, Language, Yiddish
Abstract: Målet för den svenska minoritetspolitiken är att ge skydd för de nationella minoriteterna och stärka deras möjligheter till inflytande samt stödja de historiska minoritetsspråken så att de hålls levande. Ett av dessa minoritetsspråk är jiddisch. Inför regeringens arbete med att ta fram en minoritetspolitisk proposition behöver befintligt beredningsunderlag kompletteras med underlag som rör den nuvarande situationen för jiddisch och dess förutsättningar för att bevaras som ett levande språk i Sverige.För uppdraget svarar Susanne Sznajderman-Rytz, sakkunnig i jiddisch och minoritetsfrågor för Judiska Centralrådet i Sverige sedan 26 mars 1997. Uppdraget är utfört i samråd med företrädare för Judiska Centralrådet. Denna studie ska läsas med beaktande av att tiden och de resurser som ställts till förfogande varit begränsande. Det är nödvändigt att påpeka att jiddisch i jämförelse med övriga minoritetsspråk inte har samma ställning och inte heller fått motsvarande resurser för att kartlägga och på djupet studera de faktiska förhållandena för jiddisch i Sverige idag. För att kunna studera och beskriva situationen för jiddisch och de jiddischtalande har Judiska Centralrådet i Sverige ställt medel till förfogande. Med dessa medel genomfördes en enkätundersökning. I samband härmed vill jag uttrycka ett stort tack till alla som villigt medverkat i enkäten för att ge en bättre förankring till studien.Eftersom tiden varit starkt begränsad har professorerna Lars-Gunnar Andersson vid Göteborgs universitet, Kenneth Hyltenstam vid Stockholms universitet och Olle Josefsson vid Institutet för språk och folkminnenvarit välvilligt behjälpliga med sakkunskap och synpunkter. Under arbetet med studien har det framkommit aspekter kring de talandes relation till jiddisch som starkt berör andra områden än det rent lingvistiska. Med en jiddischkultur som marginaliserats och underordnats en majoritetskultur har de talande övergivit sina egna traditioner, undertryckt den egna identiteten och avstått från att uttrycka sig på sitt eget språk. Flera generationer uppvuxna i Sverige har känt ett starkt krav på assimilation och raderat ut sitt eget kultur- och språkarv i övertygelsen om att på så vis vinna acceptens både på ett personligt och samhälleligt plan. Detta har skapat en blandad och ibland kluven relation till den egna kulturen, det judiska levnadssättet och den icke-judiska omvärlden. För många har det inneburit utanförskap, kränkning och känsla av mindervärdighet. Vår studie visar att många judar i Sverige idag önskar att mer aktivt utveckla den egna kulturen, återta sina språk och praktisera sina traditioner. De flesta vuxna bär på minnen från sin barndom som påtagligt markerade känslan av utanförskap. Vi är många som minnsden obligatoriska morgonsamlingen, som innebar att knäppa sina händer och be icke-judiska böner, stå i korridoren under kristendomsund ervisningen, visa upp intyg för att få ledigt under judiska helger, gå hem på lunchrasten för att kunna äta en måltid som är koscher. Dessa händelser har präglat många generationer judar i Sverige. På det personliga planet och även i samhälle t finns det nu ett behov av upprättelse, försoning och rätt att på lika villkor med övriga grupper få del av det som är genuint för den judiska minoriteten. Vårt bidrag har varit en stor villighet att solidarisera och underordna oss samhället och majoriteten. Priset har varit på gränsen till utplåning av egna språk, identitetsmarkörer och den judiska kulturella särarten.Med språk- och ramkonventionen blir rätten till det judiska en väg att stärka och bekräfta värdet av att flera kulturer. I Sverige har judarna levt samman med majoritetsbefolkningen och bidragit till en dynamisk mångfald till gagn för kultur, ekonomi, forskning och utveckling. På många plan har minoriteten och majoriteten befruktat varandra.
‘In Persia I was called “The Blonde”’: An Attempt to Analyse how a Jewess Practices Whiteness
Author(s): Nylund Skog, Susanne
Editor(s): Olsson, Annika
Date: 2008
Topics: Jewish Identity, Interviews, Main Topic: Identity and Community, Oral History and Biography, Narrative, Race, Gender, Memory
Antisemitiska hatbrott
Translated Title: Antisemitic hate crimes
Date: 2019
Topics: Antisemitism, Antisemitism: Monitoring, Hate crime, Main Topic: Antisemitism
Abstract: Hur ser antisemitiska hatbrott ut, och vilka är personerna som begår dem? Det är de två huvudfrågor som Brå har studerat och nu presenterar i denna rapport, på uppdrag av regeringen.

Antisemitiska hatbrott är sådana brott som grundar sig i känslor såsom rädsla, fientlighet eller hat mot judar och judendom. Brotten kan vara riktade såväl mot personer som är eller uppfattas vara judar som mot judiska institutioner och judisk egendom.

I rapporten beskrivs brottens karaktär, gärningspersonerna och brottens konsekvenser för de utsatta, utifrån polisanmälningar, fällande domar och intervjuer. Studien vänder sig främst till regeringen, men även till rättsväsendets aktörer och andra med intresse för ämnet.
"Öga för öga, tand för tand-": en granskning av svenska läromedel i historia, religion och samhällskunskap för högstadiet och gymnasiet om judendom, judisk historia och förintelsen
Translated Title: "Eye for an eye, tooth for a tooth": a review of Swedish teaching materials in history, religion and social studies for high school and high school about Judaism, Jewish history and the Holocaust
Author(s): Bruchfeld, Stéphane
Date: 1996
Topics: Main Topic: Education, Schools: Non-Jewish, Schools: Seconday / High Schools, Teaching, Holocaust Education, Antisemitism: Education against
Antisemitism och islamofobi – utbredning, orsaker och preventivt arbete
Translated Title: Anti-Semitism and Islamophobia - Distribution, Causes and Preventive Work
Author(s): Löwander, Birgitta; Hagström, Mirjam
Date: 2011
Topics: Main Topic: Antisemitism, Antisemitism, Islamophobia
Abstract: "Antisemitism och islamofobi" är en kartläggning av befintlig kunskap och forskning om antisemitism och islamofob. Sammanställningen redovisar hur antisemitism och islamofobi kan definieras och förklaras, fenomenens omfång och exempel på förebyggande arbete.

Judiska och muslimska intresseorganisationer och forskare inom båda områdena har bidragit till sammanställningen.
Antisemitiska attityder och föreställningar i Sverige
Translated Title: Antisemitic images and attitudes in Sweden
Author(s): Bachner, Henrik; Ring, Jonas
Date: 2006
Topics: Main Topic: Antisemitism, Antisemitism, Surveys, Antisemitism: Attitude Surveys
Abstract: Föreliggande undersökning, som utförts på uppdrag av Forum för levande historia och Brottsför e by ggande rådet, syftar till att kartlägga och därigenom öka kunskapen om antisemitismens utseende oc h förekomst hos den svenska befolkningen.

De primära frågeställningar studien sökt besvara är: Hur utbredda är antisemitiska föreställningar och attityder? Vilket genomslag har olika historiska och samtida antijudiska motiv och teman? Hur sammanhänger förekomst av antisemitism med vissa sociala, politiska och andra bakgrundsförhållanden?

Undersökningen genomfördes under perioden mars–maj 2005 som en postenkät till ett urval av drygt 5 000 personer i åldern 16–75 år, folkbokförda i Sverige (det totala antalet individer i detta åldersspann var vid undersökningstillfället cirka 6 528 000 individer). Sammanlagt erhölls 2 956 enkätsvar vilket innebär en svarsfrekvens på 59 procent. Enkäten innehöll huvudsakligen frågor om attityder till judar. Frågorna var ställda i form av påståenden och respondenterna fi ck markera i vilken grad de instämde respektive tog avstånd från dessa påståenden. Enkäten innehöll även en del bakgrundsfrågor.