Abstract: The text examines the formation of new Jewish identity in Bulgaria during the period of transition after 1989. It explores the dynamic concept of collective identity, studying on the one hand the institutional environment that is a set for development of new identity. On the other hand, apart from the sociological aspects, the analysis includes hermeneutical facets in the form of retrospective reevaluation of individual lives, collective memory difficulties, narrative constructions of the biographic discourse and its relations to the identity as well as the communication between the generations. The article produces generational rhetoric, which occurs in a public Jewish life as a key for the understanding of phenomena of the new Jewish identity as an ideological construct. In this respect, the concept of new Jewish identity is presented as a complex structure that demands understanding both the social milieu and the typology of the experience of the Jewish belonging (taking into account different individuals, different social groups and ages). That is how the research is aimed at displaying the dialectics between people’s own life, the community life, their historical zigzags and institutional manifestations. Thus the new Jewish identity is presented both as a official religious and historical narrative, transmitted trough ideological channels by the new Jewish organizations and a function in a specific Bulgarian-Jewish context, in which generation groups with a different life perspective come acros
Abstract:
Vor rund 60 Jahren geschah in Europa etwas, das heute oftmals als das Unsagbare bezeichnet wird: Der Holocaust. Ein auf die vollkommene Zerstörung des Judentums angelegtes Vernichtungssystem, das letztlich etwa 6 Millionen Juden das Leben gekostet hat. Nur wenige sind dem für sie angestrebten Schicksal der Vernichtung entkommen. Und die wenigen, die überlebten, haben lebenslange psychische Traumata und seelische Schmerzen davongetragen. Der Schockzustand über die Geschehnisse der Shoah hat dafür gesorgt, dass eine gesamte Generation ihrer Sprachlichkeit entzogen wurde. Mit dieser Arbeit möchte ich vor allem denjenigen Stimmen verleihen, die aus Österreich flüchten und durch diese Flucht ihr einstiges Leben zurücklassen mussten. Wenn die ursprüngliche Heimat plötzlich zur apokalyptischen Fremde wird, dann ist der Mensch nicht nur seines Zuhauses, sondern auch seines Behütet-Seins beraubt worden. Die Geschichte des Judentums ist über 5000 Jahre alt.
Wahrscheinlich fasst diese Zahl auch ungefähr die Summe an Abhandlungen zusammen, die inzwischen zur Thematik von Juden, jüdischer Identität und jüdischer Religion veröffentlicht wurden. Welche Rechtfertigung gibt es also für eine weitere Publikation zu diesem Thema? Die wohl unanfechtbarste Erklärung dafür beruht auf einem zeitlichen Hintergrund: Sechzig Jahre nach Ende des Zweiten Weltkrieges tritt nun eine Generation ab. Die so genannte erste Generation: Die der Überlebenden und der Zeugen des Holocaust. Zur Skizzierung des theoretischen Zugriffs ist es zunächst notwendig zu erwähnen, dass der Untersuchungsgegenstand aus zwei Bezugsquellen genährt wird: Zum einen sollen die Erkenntnisse innerhalb der Untersuchung aus bereits bestehenden Theorien, Analysen und Publikationen gewonnen werden, zum anderen sollen sie anhand
Abstract: Målet för den svenska minoritetspolitiken är att ge skydd för de nationella minoriteterna och stärka deras möjligheter till inflytande samt stödja de historiska minoritetsspråken så att de hålls levande. Ett av dessa minoritetsspråk är jiddisch. Inför regeringens arbete med att ta fram en minoritetspolitisk proposition behöver befintligt beredningsunderlag kompletteras med underlag som rör den nuvarande situationen för jiddisch och dess förutsättningar för att bevaras som ett levande språk i Sverige.För uppdraget svarar Susanne Sznajderman-Rytz, sakkunnig i jiddisch och minoritetsfrågor för Judiska Centralrådet i Sverige sedan 26 mars 1997. Uppdraget är utfört i samråd med företrädare för Judiska Centralrådet. Denna studie ska läsas med beaktande av att tiden och de resurser som ställts till förfogande varit begränsande. Det är nödvändigt att påpeka att jiddisch i jämförelse med övriga minoritetsspråk inte har samma ställning och inte heller fått motsvarande resurser för att kartlägga och på djupet studera de faktiska förhållandena för jiddisch i Sverige idag. För att kunna studera och beskriva situationen för jiddisch och de jiddischtalande har Judiska Centralrådet i Sverige ställt medel till förfogande. Med dessa medel genomfördes en enkätundersökning. I samband härmed vill jag uttrycka ett stort tack till alla som villigt medverkat i enkäten för att ge en bättre förankring till studien.Eftersom tiden varit starkt begränsad har professorerna Lars-Gunnar Andersson vid Göteborgs universitet, Kenneth Hyltenstam vid Stockholms universitet och Olle Josefsson vid Institutet för språk och folkminnenvarit välvilligt behjälpliga med sakkunskap och synpunkter. Under arbetet med studien har det framkommit aspekter kring de talandes relation till jiddisch som starkt berör andra områden än det rent lingvistiska. Med en jiddischkultur som marginaliserats och underordnats en majoritetskultur har de talande övergivit sina egna traditioner, undertryckt den egna identiteten och avstått från att uttrycka sig på sitt eget språk. Flera generationer uppvuxna i Sverige har känt ett starkt krav på assimilation och raderat ut sitt eget kultur- och språkarv i övertygelsen om att på så vis vinna acceptens både på ett personligt och samhälleligt plan. Detta har skapat en blandad och ibland kluven relation till den egna kulturen, det judiska levnadssättet och den icke-judiska omvärlden. För många har det inneburit utanförskap, kränkning och känsla av mindervärdighet. Vår studie visar att många judar i Sverige idag önskar att mer aktivt utveckla den egna kulturen, återta sina språk och praktisera sina traditioner. De flesta vuxna bär på minnen från sin barndom som påtagligt markerade känslan av utanförskap. Vi är många som minnsden obligatoriska morgonsamlingen, som innebar att knäppa sina händer och be icke-judiska böner, stå i korridoren under kristendomsund ervisningen, visa upp intyg för att få ledigt under judiska helger, gå hem på lunchrasten för att kunna äta en måltid som är koscher. Dessa händelser har präglat många generationer judar i Sverige. På det personliga planet och även i samhälle t finns det nu ett behov av upprättelse, försoning och rätt att på lika villkor med övriga grupper få del av det som är genuint för den judiska minoriteten. Vårt bidrag har varit en stor villighet att solidarisera och underordna oss samhället och majoriteten. Priset har varit på gränsen till utplåning av egna språk, identitetsmarkörer och den judiska kulturella särarten.Med språk- och ramkonventionen blir rätten till det judiska en väg att stärka och bekräfta värdet av att flera kulturer. I Sverige har judarna levt samman med majoritetsbefolkningen och bidragit till en dynamisk mångfald till gagn för kultur, ekonomi, forskning och utveckling. På många plan har minoriteten och majoriteten befruktat varandra.
Abstract: Il serait dramatique, et éminemment regrettable, qu'aucune voix ne s'élève aujourd'hui pour dénoncer « l'antisémitisme », dont les manifestations spectaculaires se sont multipliées au cours des deux dernières années - sans que les médias ne leur accordent la moindre place, à quelques exceptions près, - au moment même où se produit une très forte résurgence. Pierre-André Taguieff nous alerte sur cette seconde vague, post-nazie, ayant pris une forme tout à fait nouvelle : héritière des arguments traditionnels de l'antisémitisme, elle allie antisionisme et processus d'islamisation. Il la nomme nouvelle judéophobie. Ses expressions les plus récentes : en France, la multiplication des actes déliquants contre des synagogues, mais aussi les insultes et menaces adressées à des familles juives installées en banlieue, et tout récemment, un certain match de football France-Algérie ; au niveau international, la conférence de Durban, à la fin du mois d'août 2001, au cours de laquelle se jouèrent des pressions énormes pour stigmatiser et exclure les organisations israéliennes et juives ; et puis, les déclarations d'Oussama ben Laden depuis le 11 septembre. Dans le nouveau contexte géopolitique qui s'est brutalement dessiné, les intellectuels et la presse français restent curieusement muets, comme pétrifiés. Ils sont pris entre les thématiques de la victimisation sociologique des jeunes de banlieue et la dénonciation du fanatisme islamique. Pourtant, il est urgent de refuser intolérance et fanatisme, de décrire une évolution inquiétante très précisément, et de dénoncer toute pensée « amalgamante ». Le livre est né d'une communication donnée par l'auteur au Sénat lors du colloque « Les nouveaux visages de l'antisémitisme », le 14 octobre 2001.
Abstract: With contributions from a dozen American and European scholars, this volume presents an overview of Jewish writing in post–World War II Europe. Striking a balance between close readings of individual texts and general surveys of larger movements and underlying themes, the essays portray Jewish authors across Europe as writers and intellectuals of multiple affiliations and hybrid identities. Aimed at a general readership and guided by the idea of constructing bridges across national cultures, this book maps for English-speaking readers the productivity and diversity of Jewish writers and writing that has marked a revitalization of Jewish culture in France, Germany, Austria, Italy, Great Britain, the Netherlands, Hungary, Poland, and Russia.
Introduction Thomas Nolden and Vivian Liska
1. Secret Affinities: Contemporary Jewish Writing in Austria Vivian Liska
2. Writing against Reconciliation: Contemporary Jewish Writing in Germany Stephan Braese
3. Remembering or Inventing the Past: Second-Generation Jewish Writers in the Netherlands Elrud Ibsch
4. Bonds with a Vanished Past: Contemporary Jewish Writing in Scandinavia Eva Ekselius
5. Imagined Communities: Contemporary Jewish Writing in Great Britain Bryan Cheyette
6. A la recherche du Judaïsme perdu: Contemporary Jewish Writing in France Thomas Nolden
7. Ital'Yah Letteraria: Contemporary Jewish Writing in Italy Christoph Miething
8. Writing along Borders: Contemporary Jewish Writing in Hungary Péter Varga with Thomas Nolden
9. Making Up for Lost Time: Contemporary Jewish Writing in Poland Monika Adamczyk-Garbowska
10. De-Centered Writing: Aspects of Contemporary Jewish Writing in Russia Rainer Grübel and Vladimir Novikov
Abstract: maginary Neighbors offers a unique and significant contribution to the contemporary debate concerning Holocaust memory by exploring the most important current political topic in Poland: Jewish-Polish relations during and after World War II. Drawing on the controversy and attention generated by Jan Gross’s landmark book Neighbors, whose description of the brutal Jedwabne massacre reignited the debate over Polish-Jewish relations during the war, this timely volume presents a rich and nuanced examination of the manner in which past and present relations between Poles and Jews are understood in Poland and in the Polish and Jewish diasporas.
Rather than revisiting historical details of Jedwabne, this innovative collection uses an interdisciplinary approach to understand the reverberations of the events—and the scholarship that has evolved around them—within the context of the Polish national community. Combining scholarly essays with literary and journalistic accounts, Imaginary Neighbors demonstrates that the Holocaust memory in Poland, together with the memory of Polish Jews and Jewish culture, continues to be engaged in conflict. What emerges is a passionate conversation among cultural critics, philosophers, literary theorists, historians, theologians, and writers on the vexing issues of responsibility, forgiveness, reconciliation, and national and religious identity.
Abstract: The apparent resurgence of hostility toward Jews has been a prominent theme in recent discussions of Europe; at the same time, the adversities faced by the continent’s Muslim population have received increasing attention. In Anti-Semitism and Islamophobia: Hatreds Old and New in Europe, Matti Bunzl offers a historical and cultural clarification of the key terms in this debate. Arguing against the common impulse to analogize anti-Semitism and Islamophobia, it instead offers a framework that locates the two phenomena in different projects of exclusion.
According to Bunzl, anti-Semitism was invented in the late nineteenth century to police the ethnically pure nation-state. Islamophobia, by contrast, is a phenomenon of the present, marshaled to safeguard a supranational Europe. With the declining importance of the nation-state, traditional anti-Semitism has run its historical course, while Islamophobia threatens to become the defining condition of the new, unified Europe. By ridding us of misapprehensions, Anti-Semitism and Islamophobia enables us to see these forces anew.
Abstract: The robbery and restitution of Jewish property are two inextricably linked social processes. It is not possible to understand the lawsuits and international agreements on the restoration of Jewish property of the late 1990s without examining what was robbed and by whom. In this volume distinguished historians first outline the mechanisms and scope of the European-wide program of plunder and then assess the effectiveness and historical implications of post-war restitution efforts. Everywhere the solution of legal and material problems was intertwined with changing national myths about the war and conflicting interpretations of justice. Even those countries that pursued extensive restitution programs using rigorous legal means were unable to compensate or fully comprehend the scale of Jewish loss. Especially in Eastern Europe, it was not until the collapse of communism that the concept of restoring some Jewish property rights even became a viable option. Integrating the abundance of new research on the material effects of the Holocaust and its aftermath, this comparative perspective examines the developments in Germany, Poland, Italy, France, Belgium, Hungary and the Czech Republic.
CONTENTS
List of Abbreviations
Preface
Part I: Introduction
Introduction: A History without Boundaries: The Robbery and Restitution of Jewish Property in Europe
Constantin Goschler and Philipp Ther
Part II: The Robbery of Jewish Property in Comparative Perspective
Chapter 1. The Seizure of Jewish Property in Europe: Comparative Aspects of Nazi Methods and Local Responses
Martin Dean
Chapter 2. Aryanization and Restitution in Germany
Frank Bajohr
Chapter 3. The Looting of Jewish Property in Occupied Western Europe: A Comparative Study of Belgium, France, and the Netherlands
Jean-Marc Dreyfus
Chapter 4. The Robbery of Jewish Property in Eastern Europe under German Occupation, 1939–1942
Dieter Pohl
Chapter 5. The Robbery of Jewish Property in Eastern European States Allied with Nazi Germany
Tatjana Tönsmeyer
Part III: The Restitution of Jewish Property in Comparative Perspective
Chapter 6. West Germany and the Restitution of Jewish Property in Europe
Jürgen Lillteicher
Chapter 7. Jewish Property and the Politics of Restitution in Germany after 1945
Constantin Goschler
Chapter 8. Two Approaches to Compensation in France: Restitution and Reparation
Claire Andrieu
Chapter 9. The Expropriation of Jewish Property and Restitution in Belgium
Rudi van Doorslaer
Chapter 10. Indifference and Forgetting: Italy and its Jewish Community, 1938–1970
Ilaria Pavan
Chapter 11. “Why Switzerland?” – Remarks on a Neutral’s Role in the Nazi Program of Robbery and Allied Postwar Restitution Policy
Regula Ludi
Chapter 12. The Hungarian Gold Train: Fantasies of Wealth and the Madness of Genocide
Ronald W. Zweig
Chapter 13. Reluctant Restitution: The Restitution of Jewish Property in the Bohemian Lands after the Second World War
Eduard Kubu and Jan Kuklík Jr.
Chapter 14. The Polish Debate on the Holocaust and the Restitution of Property
Dariusz Stola
Part IV: Concluding Remarks
Conclusion: Reflections on the Restitution and Compensation of Holocaust Theft: Past, Present, and Future
Gerald D. Feldman
Notes on Contributors
Select Bibliography
Index
Abstract: Feminist research into the position and participation of women in contemporary fundamentalist and traditionalist identity movements shows how essentialist ideologies of sexual difference are often deployed in critique of western secular liberal feminism. In this article the author draws a comparison between discourses of belonging according to studies of ba'alot teshuvahin the USA (female “returnees” to an Orthodox Jewish lifestyle), and her own interviews with “frumfrom birth” women (raised as haredi) in the strictly Orthodox Jewish community of Antwerp, Belgium. Whereas for the former, a rhetoric of choice, essentialism, and religious ideologies of female superiority appeared important, for the frum-born women, gender is more a question of orthopraxis and religious role equivalence. Nevertheless, the author argues that for the strictly Orthodox Jewish diasporic community in question, an increase in gender conservatism, with particular notions of female sexuality and modesty, goes hand in hand with isolationism vis-à-vis the surrounding secular society.
