Search results

Your search found 27 items
Sort: Relevance | Topics | Title | Author | Publication Year
Home  / Search Results
Date: 2025
Date: 2025
Author(s): Očková, Katarina
Date: 2022
Author(s): Sarri Krantz, Anna
Date: 2024
Date: 2020
Date: 2023
Date: 2023
Author(s): Ockova, Katarina
Date: 2020
Abstract: This thesis, based on fourteen months of ethnographic fieldwork, examines the entanglement of kinship, religion and politics among Jews in Bratislava. It uses marriage as a lens to explore how young Jews identify with their often newlydiscovered Jewishness and secure its socio-cultural reproduction into the future. Studying the lived experience of three generations of Slovak Jews – Holocaust survivors, their children, and grandchildren – I describe the intergenerational transmission of knowledge about Jewishness and Jewish heritage, marital preferences and practices, and choices and decisions involved in the upbringing of children in the context of changing political regimes. I focus in particular on the generation of Jews who reached adulthood after the Velvet Revolution of 1989, and explore how their families’ memories and experiences of the Holocaust and Socialist persecution, as well as the current socio-political situation and rising extremism influence the ways young Jews navigate their Jewishness – both within the Jewish community, and in the unpredictable non-Jewish public sphere. To demonstrate their allegiance to this community while keeping it hidden from non-Jews, I argue, young Jews stretch and shrink the boundary between the ‘public’ and ‘private’, complicating the distinction between these categories, and allowing the emergence of new ‘publics’ and ‘privates’. The chronic uncertainty affecting Slovak Jews’ everyday lives exacerbates the fragility of trust, and underpins a constant need to negotiate their Jewishness across this elastic boundary, as well as within their intimate relations. The thesis sheds light on the role of social distinctions and processes of boundary-making and maintenance that characterise the politics of Jewishness in post-Socialist Slovakia. It shows how, for young Jews, discovering their Jewishness, demonstrating their devotion, and gaining recognition, is more a matter of becoming than of simply being Jewish
Author(s): Sarri Krantz, Anna
Date: 2018
Abstract: Förintelsen är en historisk händelse som lever vidare i samtidens medvetande i form av minnesmonument och museala minnesutställningar och processas av forskningsinstitutioner och myndigheter. Bland överlevandefamiljerna lever minnet kvar och nu har några av deras barnbarn, den Tredje generationens överlevande, tagit på sig att förvalta minnet. Samtidigt florerar antisemitismen i det svensk samhället vilket formar och påverkar den judiska gruppen och barnbarnen. Den socialantropologiska studien som har genomförts kan visa att detta påverkar deras identitet. Syftet med studien är att undersöka den tredje generationens identitetskonstruktion och hur den formas av minnet av Förintelsen, samtida antisemitism samt de judiska institutionerna. I den etnografiska undersökningen som primärt har centrerats kring intervjuer och observationer framkom att det finns en uttalad vilja att minnas Förintelsen. Vissa påpekar vikten av att minnas i ett privat sammanhang, inom familjen, medan andra tycker att de mer offentliga minnesstunderna uppfyller behovet. Samtidigt lever barnbarnen i en tid med en manifest och latent antisemitism vilket formar både deras tillvaro och självbiografi. Några av forskningsdeltagarna har blivit utsatta för regelrätta antisemitiska påhopp medan andra har strategier för att undgå att synliggöra sin judiska identitet. Identiteten formas dock inte bara av detta utan också av den judiska etniska samhörigheten, de judiska institutionerna, det judiska kalendariet och kulturella och sociala riktlinjer. I studiens slutsatser kan det konstateras att den Tredje generationen överlevandes minnesbearbetning av Förintelsen baseras i mångt och mycket på en generationella minnesöverföring som har pågått under forskningsdeltagarnas liv då de har samtalet med överlevandegenerationen. Empirin visar också att de bär på förhållningssätt och strategier kring hur de hanterar en samtida antisemitism i kombination med att de bär på de överlevandes berättelser om den tyska, extrema formen. Detta tillsammans utgör en av grunderna till identiteten. Empirin visar också att den tredje generationen väljer att leva ett judiskt liv, inom den Judiska församlingens ramar, baserat på individuella val och ställningstaganden.