Abstract: 75. Jahrestag der Befreiung
2020 jährt sich der Tag der Befreiung von Auschwitz zum 75. Mal. Seit 75 Jahren müssen Überlebende und deren Nachfahren, muss die Welt, müssen die Deutschen mit dem Zivilisationsbruch leben, den der Name "Auschwitz" markiert. Das Buch folgt dieser Geschichte.
Die Überlebenden des Holocaust konnten über das Geschehene oft nicht sprechen. Doch die Traumata des Erlittenen wirkten auch im Stillen und gerade dort: Überlebende und ihre Kinder beschwiegen das Unfassbare, um einander zu schützen und dem Schrecken nicht oder nicht noch einmal begegnen zu müssen.
Anders die Generation der Enkel. Sie stellt den Großeltern nicht nur Fragen, auf die sie auch Antworten bekommt. Sie erlebt Auschwitz zudem als ein historisches Faktum, das in den 75 Jahren, die seit der Befreiung des Lagers vergangen sind, beschrieben und analysiert, interpretiert und bearbeitet wurde. Was aber heißt und bedeutet Auschwitz dann für diese Dritte Generation?
Dieses Buch versammelt Zeugnisse von Enkelinnen und Enkeln von Auschwitz-Überlebenden. Es sind oft berührende, manchmal erschütternde und immer nachdenkenswerte Berichte darüber, wie wirkmächtig das Geschehen von damals im Leben von Menschen auch heute noch ist. Auschwitz war nicht nur gestern, Auschwitz ist heute – immer noch und bleibend.
Wegmarken der Wahrnehmung von Auschwitz "nach Auschwitz"
Geschichten hinter der Geschichte
Topics: Holocaust, Holocaust Commemoration, Holocaust Education, Holocaust Memorials, Holocaust Survivors, Holocaust Survivors: Children of, Holocaust Survivors: Grandchildren of, Memory, Main Topic: Holocaust and Memorial, Jewish Museums, Jewish Heritage, Museums
Abstract: In Hungary, during the decades of the communist regime, mentioning Jewish values or wounds would not have fit into the idealistic consensus (and uniformity, even more). So, virtually 100,000 Hungarian Jews tried to hide or forget their roots.
After the regime change in 1989, the Jewish revival progressed with tremendous force. The children and grandchildren of Holocaust survivors, who had hardly heard anything about Judaism or even about the history of their family at home, suddenly “reinvented” Jewish life. Institutions and grassroots places with an informal, but distinctly Jewish spirit, were born. For the new generations their Jewishness became a positive, almost “sexy” distinction from anybody else.
Interestingly, literature did not take over this vibrant revival. Despite the fact that the significant part of the Hungarian writers, especially the winners of international awards, are of Jewish descent. Thus, Jews are overrepresented in Hungarian literature. Nevertheless, this is a traditional tendency in Hungary that writers don’t really like to belong to minority groups. That’s why, Jewish themes or even the topics of the Holocaust and the representation of the life of the Second Generation, hardly fit into this mainstream perception. Recently, some of the Third and the Fourth Generation - mostly lesser-known, younger writers and especially women - have already begun to investigate the repressed memory of their families.
Abstract: In this article, I discuss the issues of mixed marriages, referring to research conducted by Polish sociologists, psychologists and educators. On this basis, I try to show possible areas of conflict in this type of relationships, various strategies for working out compromises as well as various relations with the social microstructure. I emphasise problems related to bringing up children in a bi-cultural family environment, in particular aspects of bi-religious home education. My intention is also to identify potential areas of intercultural enrichment and the emergence of new cultural capital in mixed families. I also reflect on Polish- Jewish marriages by recalling the biography of a representative of the third generation of the Holocaust survivors, married to a Catholic, who has introduced, together with her husband, a model of dualistic education. The research was based on the biographical method, unstructured/in-depth interviews. The article presents one of the elements of broader research, which focused on the construction of the socio-cultural identity of the narrators
Abstract: Förintelsen är en historisk händelse som lever vidare i samtidens medvetande i form av minnesmonument och museala minnesutställningar och processas av forskningsinstitutioner och myndigheter. Bland överlevandefamiljerna lever minnet kvar och nu har några av deras barnbarn, den Tredje generationens överlevande, tagit på sig att förvalta minnet. Samtidigt florerar antisemitismen i det svensk samhället vilket formar och påverkar den judiska gruppen och barnbarnen. Den socialantropologiska studien som har genomförts kan visa att detta påverkar deras identitet. Syftet med studien är att undersöka den tredje generationens identitetskonstruktion och hur den formas av minnet av Förintelsen, samtida antisemitism samt de judiska institutionerna. I den etnografiska undersökningen som primärt har centrerats kring intervjuer och observationer framkom att det finns en uttalad vilja att minnas Förintelsen. Vissa påpekar vikten av att minnas i ett privat sammanhang, inom familjen, medan andra tycker att de mer offentliga minnesstunderna uppfyller behovet. Samtidigt lever barnbarnen i en tid med en manifest och latent antisemitism vilket formar både deras tillvaro och självbiografi. Några av forskningsdeltagarna har blivit utsatta för regelrätta antisemitiska påhopp medan andra har strategier för att undgå att synliggöra sin judiska identitet. Identiteten formas dock inte bara av detta utan också av den judiska etniska samhörigheten, de judiska institutionerna, det judiska kalendariet och kulturella och sociala riktlinjer. I studiens slutsatser kan det konstateras att den Tredje generationen överlevandes minnesbearbetning av Förintelsen baseras i mångt och mycket på en generationella minnesöverföring som har pågått under forskningsdeltagarnas liv då de har samtalet med överlevandegenerationen. Empirin visar också att de bär på förhållningssätt och strategier kring hur de hanterar en samtida antisemitism i kombination med att de bär på de överlevandes berättelser om den tyska, extrema formen. Detta tillsammans utgör en av grunderna till identiteten. Empirin visar också att den tredje generationen väljer att leva ett judiskt liv, inom den Judiska församlingens ramar, baserat på individuella val och ställningstaganden.
