Search results

Your search found 2 items
Sort: Relevance | Topics | Title | Author | Publication Year
Home  / Search Results
Date: 2020
Abstract: Although digitization has become a word that is almost synonymous with democratization and citizen participation, many museums and other cultural heritage institutions have found it difficult to live up to this political vision of inclusivity and access for all. In Sweden, political ambitions to digitize the cultural heritage sector are high. Yet, institutions still struggle to reconcile their previous practices with new technologies and ethical guidelines for collecting and curating material. In this article we identify, analyse, and try to find resolutions for the current gap that exists between cultural heritage practice and government policy on digitization, open access, and research ethics. By examining two Swedish examples of Holocaust collections that have not been digitized because of internal policies of secrecy and confidentiality, we attempt to demonstrate how discourses about vulnerability affect the ways in which certain archival practices resist policies of accessibility and ethical research. In order to unpack the discourses on vulnerability, Carol Bacchi’s post-structural approach to policy analysis has been used together with Judith Butler’s theories on vulnerability and resistance. In addition to understanding how cultural heritage institutions in Sweden have protected some of their collections and how this has obstructed efforts to make these collections more accessible, we also offer some suggestions on how these issues can be resolved by reimagining digitization as transformation.
Author(s): Wagrell, Kristin
Date: 2022
Abstract: Antisemitismen i Stockholms skolor är ett mångbottnat problem. Judiska elever vittnar om språkbruk och handlingar som får dem att känna sig utpekade, stressade och ledsna. Personalen uppvisar också kunskapsluckor vad gäller några av antisemitismens centrala delar. Den här rapporten är en del av ett mer omfattande arbete inom Stockholm stad att motverka antisemitism. I rapporten undersöks förekomsten av antisemitism i Stockholms grundskolor och gymnasieskolor samt hur skolpersonal och judiska elever upplever antisemitismen som ett problem i skolmiljön. Resultaten har tagits fram genom en blandning av kvalitativ och kvantitativ metod. Syftet med undersökningen är att förstå om och hur antisemitismen utgör ett problem i Stockholms grundskolor och gymnasieskolor samt att på basis av resultaten presentera förslag om åtgärder. Undersökningen bidrar också till att identifiera olika områden som staden bör fortsätta undersöka för att få en djupare kunskap om de problem som antisemitismen utgör i skolans värld. Den kvantitativa undersökningen bygger på en enkät om 11 frågor som besvarades av undervisande lärare vid Stockholm stads kommunala grundskolor och gymnasieskolor under perioden november 2021 – februari 2022. Den kvalitativa undersökningen bestod av semistrukturerade intervjuer med skolpersonal (20 personer) samt judiska elever (9 personer). Under intervjuerna fick skolpersonalen svara på frågorna från enkäten och utveckla sina resonemang kring frågeställningarna. De judiska eleverna fick ge sin syn på antisemitismen som problem samt om hur de känner och tänker kring egna och andras erfarenheter av antisemitism.