Search results

Your search found 412 items
Previous | Next
Sort: Relevance | Topics | Title | Author | Publication Year View all 1 2 3 4 5 6 7 8 9
Home  / Search Results
Author(s): Kamusella, Tomasz
Date: 2021
Date: 2021
Date: 2019
Author(s): Kucia, Marek
Date: 2016
Abstract: Drawing upon developments in cultural and social memory studies and Europeanization theory, this article examines the Europeanization of Holocaust memory understood as the process of construction, institutionalization, and diffusion of beliefs regarding the Holocaust and norms and rules regarding Holocaust remembrance and education at a transnational, European level since the 1990s and their incorporation in the countries of post-communist Eastern Europe, which is also the area where the Holocaust largely took place. The article identifies the transnational agents of the Europeanization of Holocaust memory—the European Union’s parliament, the International Holocaust Remembrance Alliance, the Council of Europe, the Organization for Security and Cooperation in Europe, and its Office for Democratic Institutions and Human Rights, as well as the United Nations. It analyzes chronologically the key Holocaust-related activities and documents of these agents, highlighting East European countries’ varied and changing position towards them. It examines synchronically the outcome of the Europeanization of Holocaust memory by these transnational agents—a European memory of the Holocaust—identifying its key components, discussing the main aspects, and illustrating the impact of this process and outcome upon the memory of the Holocaust in the East European countries. The article argues that the Europeanization of Holocaust memory has significantly contributed to the development of Holocaust memory in Eastern Europe, although other agents and processes were also involved.
Author(s): Cârstocea, Raul
Date: 2021
Author(s): Sarri Krantz, Anna
Date: 2018
Abstract: Förintelsen är en historisk händelse som lever vidare i samtidens medvetande i form av minnesmonument och museala minnesutställningar och processas av forskningsinstitutioner och myndigheter. Bland överlevandefamiljerna lever minnet kvar och nu har några av deras barnbarn, den Tredje generationens överlevande, tagit på sig att förvalta minnet. Samtidigt florerar antisemitismen i det svensk samhället vilket formar och påverkar den judiska gruppen och barnbarnen. Den socialantropologiska studien som har genomförts kan visa att detta påverkar deras identitet. Syftet med studien är att undersöka den tredje generationens identitetskonstruktion och hur den formas av minnet av Förintelsen, samtida antisemitism samt de judiska institutionerna. I den etnografiska undersökningen som primärt har centrerats kring intervjuer och observationer framkom att det finns en uttalad vilja att minnas Förintelsen. Vissa påpekar vikten av att minnas i ett privat sammanhang, inom familjen, medan andra tycker att de mer offentliga minnesstunderna uppfyller behovet. Samtidigt lever barnbarnen i en tid med en manifest och latent antisemitism vilket formar både deras tillvaro och självbiografi. Några av forskningsdeltagarna har blivit utsatta för regelrätta antisemitiska påhopp medan andra har strategier för att undgå att synliggöra sin judiska identitet. Identiteten formas dock inte bara av detta utan också av den judiska etniska samhörigheten, de judiska institutionerna, det judiska kalendariet och kulturella och sociala riktlinjer. I studiens slutsatser kan det konstateras att den Tredje generationen överlevandes minnesbearbetning av Förintelsen baseras i mångt och mycket på en generationella minnesöverföring som har pågått under forskningsdeltagarnas liv då de har samtalet med överlevandegenerationen. Empirin visar också att de bär på förhållningssätt och strategier kring hur de hanterar en samtida antisemitism i kombination med att de bär på de överlevandes berättelser om den tyska, extrema formen. Detta tillsammans utgör en av grunderna till identiteten. Empirin visar också att den tredje generationen väljer att leva ett judiskt liv, inom den Judiska församlingens ramar, baserat på individuella val och ställningstaganden.
Date: 2016
Abstract: This research contributes to the understanding of the process of reconstructing the memory of Jews in contemporary Poland. Focusing on a case study of a town in southern Poland, Mszana Dolna, the study analyses how Jewish/non-Jewish relations and the history of the Jews of the town are remembered by the current inhabitants of Mszana, as well as by Holocaust survivors and their families. The research is based on an interdisciplinary approach to the subject of memory, using in depth oral history interviews, archival and other written materials, as well as participant observation as sources of analysed data. The study concentrates on the memory of the life in Mszana before, during and after the war in terms of the coexistence of two communities, Jewish and non-Jewish ones. Focusing mainly on the annual commemoration of the shooting of the Jews of Mszana in August 1942 by non-Jewish members of the community and their participation in the educational programmes, the research elucidates the process of regaining the Jewish heritage of the town by non-Jewish inhabitants and incorporating it into the past of the community of Mszana. Identifying the variety of levels of interactions between Jews and non-Jews before the war, it argues that the interrupted coexistence of both groups in Mszana resulted in the void which remained after the destroyed Jewish community. The memory of Jews found its place in the oral history for several decades. Through examining the forms of remembrance of the Jews in Mszana, this study attempts to illustrate the transition of the memory of Jews from private sphere of life to the public discourse on the Jewish inheritance of the town.