Search results

Your search found 19 items
Sort: Relevance | Topics | Title | Author | Publication Year
Home  / Search Results
Author(s): Schult, Tanja
Date: 2017
Date: 2000
Abstract: På uppdrag av Judiska Centralrädet i Sverige och i samarbete med Institute for Jewish Policy Research i London och dåvarande ordföranden för Judiska Församlingen i Göteborg prof. Skgvard Rubenowiiz har vi tillrättalagt en undersökning av hur judar i Svertge idag ser på sig själva och sin framtid. I del syftet utarbetade vi frågeformuläret Frägor om judiskt liv. Frågeformuläret omfattar knappt hundra frågor varav flera med många delfrågor om hur man upplever sig själv som jude, om vilka levnadssvanor och elfarenheter man liar, och 0m ens inställning både till specifikt judiska förhållanden och till mcr allmänna livs- och samhällsfrågor.

Frågeformuläret har utsänts till medlemmarna i Judiska församlingarna i Götcborg och Stockholm. Göteborgs- och Stockholmsversionerna skiljer sig åt vad gällcr deras grafiska utformning, men är i innehållsligt avseende identiska, bortsett från att Göteborgsversionen rymmer 13 frågar som specifikt berör lokala förhållanden i Göteborg, medan Stockholmsversionen innehåller 14 frågor som sårskilt berör stockholmsförhåflanden. Församlingarna i de två städerna har per post sänt ut ett exemplar av frågeförmularet Frågor om judisk liv samt ett frankerat svarskuvert til varje enskild medlem som är 18 år eller äldre och som betalt sin skatt till Judiska Församlingen i Göteborg resp. Stockholm. I den medföljande instruktionen garanterades medlemmarna full anonymitet. Datainsamlingen i Göteborg ägde rum under sommarmånaderna 1999, medlemmarna i Stockholm fick möjlighet att besvara frågeformuläret i september/oktober samma år.
Med denna rapport redovisar vi de svar vi fått på dc frågcr vi ställt.
Editor(s): Müssener, Helmut
Date: 2011
Abstract:
Publikationer
Forskningspubliceringar
Skriftserier
Current Issues
Digitala skrifter från Hugo Valentin-centrum
Studia multiethnica Upsaliensia
The Hugo Valentin Lectures
Uppsala Multiethnic Papers
Judarna i Sverige – en minoritets historia
Rasen och vetenskapen
Revitalisera mera!
Språket, makten och härligheten
Standard Language Differentiation in Bosnia and Herzegovina. Grammars, Language Textbooks, Readers
Remindings
UUHGS Publications
Endangered Languages and Cultures (ELC)
NAMIS-serien
Nya publikationer
Tidskriften multiethnica
Judarna i Sverige – en minoritets historia
Fyra föreläsningar




Ur inledningen:

Judarna i Sverige – en minoritets historia var rubriken på en föreläsningsserie som arrangerades höstterminen 2009 vid Uppsala universitet. Ansvarig för serien var det nuvarande Hugo-Valentin-centrum, en sammanslagning av det tidigare självständiga Programmet för studier kring Förintelsen och folkmord med Centrum för multietnisk forskning. Serien genomfördes i samarbete med Forum för Advanced Studies in Arts, Languages and Theology. Föreläsningarna var öppna för allmänheten och inträdet fritt. Ordförande för serien var professor emeritus Helmut Müssener.

Vid sidan av Hugo Valentins monografi Judarnas historia i Sverige från 1924 har det länge varit tunnsått med akademiska studier kring gruppens historia. På senare år har dock en rad vetenskapliga arbeten publicerats och forskningsprojekt påbörjats. 2008 bildades även ett tvärvetenskapligt nationellt nätverk med samma namn som föreläsningsserien: Judarna i Sverige – en minoritets historia.

I sammanlagt fem föreläsningar belyste serien olika aspekter av de svenska judarnas historia under drygt 200 år fram till våra dagar och deras strategier för anpassning och integration samt deras ansträngningar för att bevara den egna kulturen. Föreläsningarna baserades till stor del på ny forskning, och föreläsarna – medlemmar i nätverket – är knutna till olika universitet och högskolor i landet och är specialister på sitt område. Fyra av dessa föreläsningar publiceras nu i denna volym. Den femte föreläsningen med rubriken Ett försök till en svensk-judisk historiografi, som hölls av Lars M Andersson, universitetslektor vid Uppsala universitet, har tyvärr fått utgå på grund av föreläsarens alltför stora arbetsbörda. I denna föreläsning redogjorde Andersson mycket ingående och detaljerat för den tämligen omfattande svensk-judiska historiografin.

Den svensk-judiska befolkningsgruppens historia kan räknas tillbaka till 1770-talet, då de första judarna fick lov att permanent bosätta sig i Sverige utan att behöva överge sin religion. Gruppen utgör av många skäl ett idealiskt objekt för studier om exempelvis minoriteter, integration och diskriminering.
Author(s): Schult, Tanja
Date: 2016
Abstract: Artikeln handlar om de monumenten över Förintelsens offer som restes i Sverige mellan 1949 och 1998 och kompletterar och till viss del korrigerar bilden av hur minnet av Förintelsen har vuxit fram i Sverige. Medan vissa menar att Förintelsen inte uppmärksammades alls i Sverige förrän på 1980-talet, visar artikeln att minnesmonument faktiskt restes både direkt efter kriget och under de följande decennierna. Om vi frigör oss från dagens förståelse av Förintelsen och den nu etablerade vokabulären kan vi ta till oss de tidiga verken och därmed få en mer nyanserad bild av hur minneskulturen har förändrats. Därmed kan vi också ge dem som drev monumentfrågan det erkännande som de inte tidigare fått men som de förtjänar. De tidiga monumenten är knappast kända för en bredare krets och syftet med artikeln är att göra fler uppmärksamma på deras existens. De tidiga verken ger framförallt uttryck för de överlevandens behov av att sörja sina anhöriga som blivit offer för nazisternas folkmord. Med tiden och med nya judiska invandrare och flyktingar från kontinenten växte nya behov fram som så småningom ledde till fler monument. Det blir tydligt hur minnena omförhandlas inom den judiska minoriteten som för övrigt inte var en homogen grupp. Parallellt med dessa omförhandlingar etablerades minnet av Förintelsen internationellt som en referenspunkt i historien. Tillsammans med de överlevandes och deras anhörigas engagemang blev Förintelsen en viktig referenspunkt både inom den judiska gruppen och så småningom även i det svenska majoritets­samhället (något som behandlas i del 2).